Höjdsjuka uppstår när du rör dig upp på hög höjd snabbare än kroppen hinner anpassa sig till den tunnare luften. Jag märker ofta hur personer underskattar tillståndet, eftersom symtomen kan börja som något så enkelt som huvudvärk eller trötthet. Samtidigt kan höjdsjuka snabbt förvärras om du fortsätter stiga utan att lyssna på kroppens signaler. När du förstår hur tillståndet utvecklas, varför det uppstår och vilka åtgärder som hjälper kan du både resa säkrare och minska risken för allvarliga komplikationer.
Varför höjdsjuka uppstår
Höjdsjuka beror på syrebrist. Ju högre du kommer, desto lägre blir lufttrycket, och kroppen får svårare att ta upp samma mängd syre som på havsnivå. Samtidigt försöker kroppen kompensera genom att öka andningsfrekvensen och höja pulsen. Detta fungerar ett tag – men när höjden stiger snabbare än anpassningen ökar risken för symtom. Jag ser ofta detta vid vandringar, bergsbestigningar och resor till platser över 2500 meters höjd.
Vanliga symtom du bör känna igen tidigt
De första tecknen på höjdsjuka kommer ofta inom 6–12 timmar efter att du nått en ny höjd. Symtomen börjar milda men kan förvärras om du ignorerar dem.
Vanliga tidiga symtom:
- Huvudvärk
- Illamående
- Trötthet eller svaghet
- Yrsel
- Sömnstörningar
Eftersom symtomen liknar vanlig utmattning är det lätt att avfärda dem. Jag har dock lärt mig att alltid ta dem på allvar och sakta ner tempot direkt.
Olika former av höjdsjuka
Höjdsjuka finns i tre nivåer, där de två allvarligare kräver omedelbar nedstigning.
Lindrig höjdsjuka (AMS)
Här märker du främst huvudvärk, illamående och trötthet. Vila och vätska hjälper bruka snabbt.
Hjärnödem (HACE)
Ett livshotande tillstånd där hjärnan svullnar. Typiska tecken är svår huvudvärk, förvirring, ostadighet och hallucinationer. Jag rekommenderar omedelbar nedstigning.
Lungödem (HAPE)
Vätska ansamlas i lungorna, vilket ger hosta, andfåddhet i vila och blå läppar. Detta är akut och kräver snabb nedstigning och medicinsk hjälp.
Hur du förebygger höjdsjuka effektivt
Jag följer alltid några grundregler för att minska risken:
- Stig långsamt – högst 300–500 meter i sovhöjd per dag över 2500 meter.
- Ta vilodagar när du når högre höjder.
- Drick tillräckligt med vatten för att undvika uttorkning.
- Undvik alkohol de första dagarna.
- Se till att äta ordentligt, eftersom kroppen förbrukar mer energi på höjd.
När du följer dessa principer hinner kroppen gradvis anpassa sig, och risken för höjdsjuka minskar drastiskt.
Vad du ska göra om du får symtom
När symtomen kommer gäller det att agera snabbt. Jag stannar alltid på samma höjd tills symtomen gått över. Om huvudvärken försvinner efter vätska, vila och lätt smärtlindring kan du fortsätta stigningen nästa dag. Däremot ska du aldrig fortsätta uppåt om illamående, yrsel eller huvudvärk kvarstår. Det ökar risken för allvarlig höjdsjuka.
Vid allvarliga symtom – som förvirring, ostadighet eller andnöd – finns bara en åtgärd: gå ned minst 500–1000 meter så fort som möjligt och söka medicinsk hjälp.
Mediciner som kan hjälpa vid höjdsjuka
Acetazolamid är den vanligaste förebyggande medicinen och hjälper kroppen att anpassa sig snabbare. Jag använder den ibland vid resor till extrema höjder eller när schemat kräver snabbare stigning. Dexametason kan användas vid svår AMS eller HACE, men bara under medicinsk handledning.
Därför är kunskap om höjdsjuka viktig för alla som reser till hög höjd
Höjdsjuka är inte farligt när du känner igen symtomen tidigt och agerar klokt. Jag har sett många som ignorerat tidiga varningar och tvingats avbryta resor helt i onödan. När du däremot tar tillstånden på allvar, lyssnar på kroppen och följer enkla principer kan du njuta av bergen säkert och med betydligt större energi.